Nu är Kitty 4 år gammal. Jag vet, ni vet! Och jag vet också, ändå blir jag påmind av Kitty många gånger om dagen. Hon är så nöjd med att vara stor nu. På vägen hem från skolan idag föreslog hon att hon nog ska lära sig dyka i sommar, med speciell ”dykryggsäck” samt dykdräkt och simma under vattnet och spana fiskar. Antar att hon menar scuba-diving? Hmmm, den här mamman vill nog helst att Kitty väntar några år (eller många, många!) innan vi anmäler henne till dyk-kurs. Men simskola ska det bli i sommar, det tror jag också blir kul.
Något annat som gjorde Kitty alldeles otroligt nöjd var hennes längd – hela 103 cm. Den exakta siffran är viktig eftersom Totte ”bara” är 102 cm lång. Boken om när Totte går till doktorn är väldigt bra för att förbereda inför läkarbesök tycker jag. Den här gången protesterade Kitty faktiskt inte ens mot sprutorna! Lite tårar för det sticks ju lite men sist var det helt annorlunda… Sen gillade Kitty att visa Stella hur modig hon kunde vara också.
Apropå doktorn tänkte jag nu spana in nya avsnittet av House MD!
Visst växer de, mognadsmässigt menar jag, av att bli äldre och att klara saker själva osv. Vi har kört ett ”somna själv och sova hela natten i egen säng”-race på sistone och det har gått jättebra. T hoppar upp varje morgon, stolt som en tupp, och ropar ”jag har sovit själv hela natten!”. Igår tyckte hon att nu var hon så stor och duktig att hon kunde gå hem från dagis själv. Nja, kanske inte… T fyller 4 i juni och är redan 109 cm lång. Längre än alla på hennes dagisavdelning men det finns att brås på 🙂
Hej Beata! Oj, oj, en långis 🙂 Visst är det kul när de är så stolta över allt det gör. Så alldeles fullständigt nöjda med sig själva på ett sätt vi vuxna aldrig är tror jag!
Precis, ett självförtroende jag gärna smittas lite av! Som Lotta på bråkmakargatan ”jag kan faktiskt allting. Utom slalom.”
Hon är ju fantastiskt rolig. Visst är det kul när man nu faktiskt kan ”prata” med sina barn och de kan berätta vad de gillar och inte gillar. Även om de kanske ibland är lite väl äventyrliga… Nils är fantastiskt rolig just nu och har så mycket han vill berätta och prata om hela tiden. Samt, det finns väl knappast några hjälpsammare barn än de mellan 3-4 år. Han vill vara med hela tiden och är jättenöjd om han får hålla ett verktyg medan pappa byter däck på bilen eller får hålla i stekspaden när vi lagar mat. Det är också roligt att höra hans ”vuxenuttryck” när han pratar med lillebror. Varje morgon möts lilllisen av ett ”god morgon min lille gullegutt, sovit gott?”, inte konstigt att han är på gott humör hela dagarna. Mätte Nils här hemma i helgen och jag mätte honom till exakt en meter. Kram och ha en bra dag! e
Ja, den här åldern är så rolig! De är mycket mer ”sällskap” nu på något sätt. Prat, prat, prat… Och precis, att hjälpa till gillar Kitty också. Imorgon ska vi plantera några blommor i rabatten och hon tycker det är som världens bästa äventyr. Kitty härmar också mitt sätt att prata med Stella alldeles exakt, låter hur kul som helst, hihi! Stor pojke Nils också 🙂 Kram!
Åh vad rolig hon är! Att vara en HEL centimeter längre än Totte ÄR ju superviktigt! Söta Kitty.
Men dykning kan hon nog som sagt vänta lite med. Min dotter är ju snart 6 år (också viktigt) och ska börja skolan i höst, bli stor och bli mamma… Hell NO! Tror jag backar bandet och ger henne utegångsförbud och ber pappa ladda hagelbössan innan hon får börja träffa pojkar! Tur att de bara blir två i hennes klass… 😉
Appropå twitter inlägget! Har också lite svårt att förstå varför man ska twittra egentligen. Man gör ju sig själv oumbärlig och fullständigt oanonym på något sätt. Varför ska alla vet vad man gör hela hela tiden? Men jag håller med dig, det ser ju roligt ut på bloggen.
Hoppas att ni får en härlig tisdag. KRAM Lotta
Hej Lotta! Ja usch och fy, dykning tycker jag är lite läskigt… Wow, riktiga skolan, det blir ju väldigt spännande! Nej, för snabbt får det inte gå 🙂 Ja, det får bli små twitter då och då för att piffa till bloggen… Kram
Söta Kitty! Så roligt att läsa om vad som kommer längre fram. Vår son är 17 månader och gillar redan Totte även om Castor bakar är favorit boken. Just nu är vår son i en period där han bara ler, skrattar och är nyfiken på allt och gillar böcker vilket är mysigt. Kul med den nya bloggen./Hanna
Visst är det underbara konversationer som man har med sina barn, de säger de roligaste saker som många gånger är finurliga och viktiga. Men min man påminde om att vi borde filma dom i smyg mer och/eller skriva ner anekdoterna för hur mycket man tror att ”det här samtalet glömmer jag aldrig” så gör man ju det…
Jag vet, man borde verkligen skriva mer! Har en slags 5-årskalender där man kan skriva några rader varje dag, måste bli bättre på att använda den…
Åh, stora Kitty 🙂 Jag älskade Totte-böckerna när jag var liten…Och Emma-böckerna, minns fortfarande när Emma började på dagis…..De böckerna måste jag läsa för min barn sen 🙂
Åhh vad gulligt!
Hej, kom att tänka på en sak, hur funkar det för dig i USA, följer du det amerikanska vaccin-programmet? Vi ska flytta till Kalifornien nu i sommar med tre barn och bo några år. Min minsta, Stella hinner precis få 3 mån vaccin innan vi flyttar men jag reser ju knappast hem för hennes 6 mån-vaccin. Vet du hur dessa program skiljer sig åt och hur man bäst löser det? Kommer ju bli samma vid 1 1/2 års..
Hej Karin! Vi följer det amerikanska programmet som är rätt likt det svenska. Vaccin som inte ingår i svenska är Hepatit B (som ges till alla barn här, bara till riskgrupper i Sverige), Hepatit A och Rotavirus (inte dumt, vanligaste orsaken till diarré, har för mig att det ska läggas till i Sverige också). Men jag skulle helt enkelt se till att ha alla vaccinationer noggrant antecknade och visa för läkaren i USA och sedan hoppa på amerikanska programmet. Så spännande med flytt till USA, lycka till, säg till om du har några andra frågor!
Måste bara berätta… lyssnade på Knattetimmen med Louise Hallin i min iPod när jag promenderade igår. En mamma hade problem att hennes drygt 5-årige son inte ville gosa längre, inga pussar, inga kramar. Louise (som är fantastisk) konstaterade att sonen nu har insett att mamma inte är hans allt och att det inte är med mamma han ska spendera resten av sitt liv. Mamma är gift med pappa och det är de som är tillsammans. Han har fattat att han så småningom kommer börja gilla andra tjejer. Hur gulligt som helst! Nils är ju nu bara 3,5 år men gissa om jag ska gosa sönder honom innan han kommer till insikt…
…och sedan har jag ju Kalle kvar att gosa med ett tag till.
Kram e
Ja man får gosa med dem så länge de går, helt klart 🙂
Hanna, kul att du hittat hit! Sofie, åh, Emma-böckerna gillar vi också 🙂 August, yes!