Förresten…

Måste ju rapportera att idag är en stor dag! Inte bara för att det är nationaldagen (ehum, tänkte jag inte på förrän jag såg datumet på mitt förra inlägg faktiskt…) utan för att Stella gjort stora framsteg. Hon har varit en så lugn och belåten (lat?!) bebis och trivts bra med att sitta och pilla med sina leksaker, möjligen röra på sig någon halvmeter, kanske släpa sig lite längre…

Men idag kröp hon plötsligt med rask fart över hela vardagsrumsgolvet. Och när hon insåg hur häftigt det kändes gick det knappt att få stopp till henne. Raka vägen till skåp som kunde öppnas etc. Så nu blir det inte riktigt lika mycket lugn här hemma, men Stella blir en roligare lekkamrat för Kitty!

Inte nog med det, när Stella skulle sova reste hon sig för första gången upp i spjälsängen. Gissar att det var för att hon hade trevlig motivation, Kitty sov nämligen i stora sängen i Stellas rum eftersom hennes eget rum var så varmt. Klart man måste spana in sådana spännande saker – en storasyster som sover i ens rum…

10 tankar om “Förresten…

  1. Vad roligt att den lilla borjar rora pa sig. Har undrat lite hur du kunnat vara pa picnic o mysa hela dagarna 😉 med en liten. Min 8-manaders ar ruskigt mobil o aktiv (arvt fran sin far tror jag) sa picnic bestar mest av att jaga baby och hindra saker fran att hamna i babys mun. Ata Sand pa strand var en storfavorit har ocksa. Ha de sa gott!

  2. Stella har varit en liten drömbebis på det sättet Cissi, mycket lugn och to för mamman 🙂 tack Victoria! Rhian, usch, mycket stress nu men försökeratt inte drabbas av totala paniken. Doing the best i can! Stina, yes, nu på fredag är stora dagen! Hanna, visst är det kul! Kram

  3. Haller tummarna pa fredag, kampa pa det sista sa kan du njuta av sommaren och dina fina flickor sedan!

  4. Jag ”hittade” din nya blogg idag =) Jihooo, följde dig på mama och tyckte du skrev så bra så detta var ju kul. Dessutom tycker jag du verkar vara en jävel (ursäkta) på att kombinera småbarnsliv med karriär. Skönt att se att inte alla småbarnsmorsor hyllar mammaledigheten till skyarna och vill gå hemma forever.
    Hade jag haft betyg till att bli vad som helst hade jag med pluggat till läkare, nu har jag inte det och läser till behandlingspedagog istället men det är minsann inte fy skam =)
    Hjälpa människor är bland det finaste man kan göra på ett eller annat sätt.
    Kram

Lämna ett svar till Hanna Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s